En revisor som åsidosätter sina uppgifter kan bli skadeståndsskyldig och en skadeståndstalan mot en revisor leder i regel till att denne får ett försämrat rykte, även i de fall då revisorn faktiskt frias. Idag arbetar många revisorer på stora revisionsbyråer och måste då följa både professionella och kommersiella värderingar. Vissa studier visar att dessa olika värderingar är svårförenade och att problem kan uppstå när professionella yrkesverksamma arbetar i miljöer där också kommersiella värderingar finns. Syftet med denna studie är därför att analysera vilken av skadeståndsrisken och ryktesrisken som upplevs vara värst samt hur riskerna upplevs påverka revisorers arbete i en kontext där de måste förhålla sig till en professionell såväl som en kommersiell logik. För att uppfylla detta syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio auktoriserade revisorer på tre av de största revisionsbyråerna i Sverige.

Den här uppsatsen undersöker förhållandet mellan logik, dialektik, retorik och eristik och ämnar skapa en översiktbild av de olika argumentationsteorierna genom ett konceptuellt ramverk som består av argumentationsstrategier, -taktiker och ?tekniker. Det konceptuella ramverket testas genom denna uppsats och samtidigt som den undersöker teorierna så testar teorierna det konceptuella ramverkets funktion. Uppsatsen påvisar det relationskontinuum som de olika teorierna har till varandra sett utifrån påverkans grad och förhållningssätt samtidigt som uppsatsen utvecklar ett nytt sätt att jämföra argumentationsteorier på. Uppsatsen är av normativ karaktär och argumentationsteorierna därefter.Nyckelbegrepp: logik, dialektik, retorik, eristik, strategi, taktik, teknik.

Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrån Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byråkratisk logik samt Professionell logik. För att få en rättvis uppfattning ingår både kritiska och förespråkande källor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade källor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förståelse av ombildningskonsulters yrkesutövande.

Målet med denna studie är att framställa en modell för sannolikheten för skred i Cuenca del Arga i Navarra, Spanien, med hjälp av GIS och oskarp logik. Utifrån denna modell framställs en karta som visar områden där det finns sannolikhet för skred. Övergripande har metoden skett i fyra steg. Först har en skredindexkarta framställts, sedan har medlemsfunktioner skapats utifrån dessa med hjälp av skredriskparametrar. De ingående parametrarna har varit sluttningsvinkel, topografisk fuktighetsindex, avstånd till vattendrag, jordmån och markanvändning.

Psykisk ohälsa utgör ett omfattande hälsoproblem i Sverige och kan medföra svåra konsekvenser för individer. Många människor söker dock inte den hjälp de behöver för sina psykiska problem. Studiens syfte var således att studera människors upplevelser av och attityder till att inte söka professionell hjälp vid psykisk ohälsa. I studien intervjuades sju personer i åldrarna 22-65 år, varav fyra kvinnor och tre män med olika bakgrund av psykisk ohälsa. Analysen identifierade fyra olika kategorier av orsaker bakom att inte söka hjälp: (1) upplevda nackdelar, (2) upplevde inte situationen som tillräckligt allvarlig, (3) tro på bättring utan professionell hjälp och (4) okunskap/låg tilltro till professionell hjälp.

Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur sjuksköterskor använder professionell tolk som verktyg i omvårdnaden av patienter som inte behärskar det svenska språket samt hur kommunikationen möjliggörs då professionell tolk inte anlitas. Leiningers teori om transkulturell omvårdnad användes som teoretisk referensram i studien. Datainsamling gjordes i form av nio intervjuer med sjuksköterskor från tre olika avdelningar på samma klinik. I resultatet framkom att professionell tolk användes i begränsad utsträckning och att sjuksköterskor istället främst tog hjälp av anhöriga och flerspråkig personal för att kommunicera med patienter som inte behärskar det svenska språket. Endast ett fåtal sjuksköterskor i studien kände till att språktolkservice erbjuder telefontolkning och sjuksköterskorna såg fler nackdelar än fördelar med tjänsten.

Deontic Action Logic Multi Agent System (DALMAS) är en typ avmultiagentsystem där agenternas handlingar regleras av ett normativt system. Teorinför DALMAS bygger på deontisk logik, och normer i det normativa systemetuttrycks i termer av Kanger-Lindahls teori om normativa positioner. Syftet meddetta arbete är att försöka reda ut vilka eventuella fördelar ett normativt system kange samt hur man ska kunna skapa effektivt sådant. Går det att skapa ett normsystemsom kan lösa samma problem som ett konventionellt MAS löser? För att kunnajämföra de olika normsystemen har kriterier för hög effektivitet tagits fram.Testresultaten visar bl.a.

I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrån aspekterna logik, empiri och språkliga medel. Uppsatsen syfte är dels att få ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andraspråks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkänt) och F (underkänt) utifrån nämnda aspekter.       Uppsatsens teoretiska utgångspunkter innefattar både hur logik, empiri och språkliga medel kan användas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsättningar som skrivande i ett första- eller andraspråk kan innebära. Materialet består av tolv argumenterande elevtexter från den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vårterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper på basis av ämne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andraspråk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F).

 Syfte: En revisors oberoende är en grundläggande faktor för att säkerställa god kvalitet och hög tillförlitlighet på revisionen.  Denna studie skall belysa en egenskap som har ett samband med en högkvalitativ revision, och som utgör en stor och betydelsefull del av revisorsyrket; professionell skepticism. Syftet med uppsatsen är att undersöka om där finns några samband mellan professionell skepticism och tre andra faktorer:objektivitetklientidentifikationkvalitetsförsämrande handlingar Metod: Vi har vid genomförandet av studien använt en kvantitativ metod där vi skickade ut en enkät till 3337 auktoriserade samt godkända revisorer, varav 178 av dem besvarades. Svaren analyserades statistiskt för att kunna testa hypoteserna som utformats i studien. Resultat & slutsats: Resultatet av undersökningen visar ett positivt samband mellan objektivitet och professionell skepticism. Slutsatsen visar att en ökad professionell skepticism stärker objektiviteten hos revisorer. Förslag till fortsatt forskning: Tid är i många fall en begränsande faktor, vilket också är fallet i denna uppsats. Längre tidshorisont skulle kunna resultera i en högre svarsfrekvens på enkäterna och därmed möjlighet till fler eller tydligare samband.

Denna uppsats fokus ligger på den praktik inom socialt arbete där kategorier produceras, upprätthålls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom välfärdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsättningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillämpats för att analysera hur respondenterna framställt sina utsagor som trovärdiga och faktamässiga.Addiction Severity Index (ASI) manualen har använts som utgångspunkt för insamlandet av empiri, men även som ett sätt att försöka fånga in professionell hjälpverksamhets generella ambition att standardisera och säkra sitt arbetssätt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjälpare som aktivt använts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom även från en och samma institution.Analysresultatet visar att de professionella hjälparna beskriver två olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nämligen sexualbrottslingen och missbrukaren.

Pedagogers och skolledares syn på och åsikt om professionell pedagogisk handledning som kompetensutveckling i förskolan..

Diskussionen inom tjänstemarknadsföring har länge handlat om att klassificera skillnader mellan varor och tjänster i termer om greppbarhet. Senare forskning har visat på klassificeringens irrelevans och presenterat en servicecentrerad logik, där erbjudandet i sig spelar roll för värdet. Filosofin låter varor och tjänster konvergera och ser till icke greppbara aspekter som relationer, dynamik, utbyte och kompetenser. Teorier har visat att kunden är medskapare av värde tillsammans med serviceutövaren och detta synliggörs i interaktionen. Kundens agerande kan således påverka servicesituationen och upplevelsen, vilket leder till en fråga om roller.

Sekretessbelagd.

Studien undersöker ett fall där en verksamhet bryts loss från en koncern för att bilda ett eget fristående företag ? en omvälvande verksamhetsförändring som inom forskningen sällan beskrivits ur IS/IT och IS/IT-strategiers perspektiv. Studiens syfte har varit att föreslå en arbetsmodell som underlättar implementering och förvaltning av en ny IS/IT-strategi i en verksamhet som genomgår en radikal förändring av verksamhetens villkor och med den samtidiga målsättningen att utvecklas till ett mer entreprenörsinriktat företag. Undersökningen inleddes med litteraturstudier som följdes upp i fyra olika kvalitativa intervjuomgångar med totalt nio förändringsledare och verksamhetsledare inom det studerade företaget. Insamlad teori och empirimaterial bearbetades enligt en kvalitativ analysprocess och efter en slutlig analys och diskussion formulerades ett antal slutsatser.